Galen katt-tant med kärlek till det naiva och barnsliga. Älskar leksaker, äta ost, färger, dansa, barnböcker, hårigt och naket, vintagekläder, omtanke, möten. Börjar knappa in på medelåldern - men vägrar bli vuxen. Också är jag feminist förstås.

Monday, 16 March 2015

back to the land of the living.

söt liten sjukling på toa
Vem hade kunnat ana att den här dagen skulle arta sig så bra..? Vaknade med huvudvärk och sprängfyllda bihålor. Halsklåda. Och rent makalöst trött. Hade ett barn med mycket kort tålamod som vägrade låta mig göra frukost. Ville bara gråta. Och snäste åt mamma i telefon i stressen. 
Sedan kom Thomas. På mammas inrådan tog han med sig den bärande ingrediensen till mammas huskur mot förkylning: Cognac (fast i det här fallet rom!). Till det ingefära, honung och hett vatten. Jag passade på att göra en kaffedrink av det. Toppade med en liten skvätt baileys och vispad grädde. Thomas hade lillan och jag satt och blev lite mjuk och luddig i kanterna (bara 4 cl sprit - inget fylleslag!). Så skönt efter den här mardrömsveckan. Började svettas ymnigt (som mamma sa att jag skulle göra..) - och jag tror banne mig det hjälpte lite. Mådde iaf betydligt bättre efter! Men så kan det iofs kännas efter en drink..

Sedan sjalade vi upp barnet på Thomas och gick ut i skogen. Jag kan faktiskt inte med ord beskriva hur underbart det var. Friheten. Min kropp var bara min. Ville nästan gråta av lycka. Och kroppen kändes yster som en ko på betessläpp, trots förkylning.
Det här barnet sitter fast på mig nästan 24 timmar om dygnet - och när hon inte gör det är det förknippat med så mycket stress: Hur mycket tid har jag? Hinner jag gå på toa? Göra den där mackan? När ska hon börja skrika?? Luckorna hon erbjuder mig är ofta mycket små. Hon har ett sjätte sinne som skvallrar varje gång hon blir lämnad ensam.
Nu vill jag att Thomas ska komma och skogspromenera med mig varje dag!

I skrivande stund ligger hon och sover i mitt knä. Sked med katt. Så rasande söt att det bränner lite i hjärtat. Och mamman är lugnare än på länge. För tillfället helt utan stress - och det har jag nog inte varit sedan hon föddes.



Hunden lika våryster som jag! 

Trött, lycklig och förkyld mamma
Ser aningens mallig ut..

Somnade gott i sjalen på vägen hem. Hon är vaken och nyfiken
nu när vi är ute. Jätteroligt!
Efter lång promenad behövs ett toabesök, såklart! 

No comments:

Post a Comment