Galen katt-tant med kärlek till det naiva och barnsliga. Älskar leksaker, äta ost, färger, dansa, barnböcker, hårigt och naket, vintagekläder, omtanke, möten. Börjar knappa in på medelåldern - men vägrar bli vuxen. Också är jag feminist förstås.

Saturday, 1 November 2014

Kolla! Så här ser det ut utomhus idag.

regnvåt och glad!
regnvåt och mindre glad.
Dagens bloggämne kunde inte falla på en bättre dag. För er som missat det så har jag valt att hoppa på en bloggutmaning under november med start idag. Dagens ämne är då, som rubriken lyder, "kolla! så här ser det ut utomhus idag." Och himmel, vad glad jag är att den här rubriken föll på en så vacker och regnig dag.
Heliga fröken Mean Jean har visst förmågan att kunna gå på vatten!
Hon var mindre förtjust i dagens utmaning. Hon hatar väta.

Nu är hösten är nästan som vackrast. Släpper taget efter ett färgsprakande Mardi Gras, oktobers långa avskedsfest till sommaren.  Nu börjar förberedelsen inför vinterns meditation. 

efterfest.
Att släppa taget och göra det till något så vackert - tänker att det finns en lärdom däri. Var sak har sin tid. Nu kommer vilan. Begrundandet och förberedandet inför det nya.

Vägskäl. Den här platsen fyller mig alltid med underliga känslor.
Här bildar stigen ett Y. Trädet och den där underligt kantiga,
nästan huggna stenen står där orubbliga.  Som två väktare.
Den där tunga känslan av att stå vid vägs ände och vara fast. Det blir
inte mer än så här.
Att ställas inför valet: det okända - eller bara trampa vatten där en står.
Precis här står jag nu. Har trampat vatten länge, har svårt att släppa taget.

Skogen ser ut som dagen efter festen nu. Kolla! Så här såg det ut utomhus idag! :

Färdig.

tystnaden, när alla gäster har gått hem
att släppa taget
något ömklig
däckad.
en fjäderskrud slängd på marken som sett bättre dagar. En kan
nästan höra ekot från festen.
Det vilar ett fint accepterande över denna bild tycker jag. 
livsärr.

Det känns som om jag står vid höstens rand. Att jag hade något att lära idag. Jag kämpar så med att hålla fast vid det gamla. Det (otrygga) trygga. Det vanda. Jag måste våga släppa taget. Låta det gamla vissna till viskningar och minnen. Väcka det nya!
Tänker att det är så här en måste göra. Göra sig fri och lämna plats. Att välkomna det nya med öppna ögon utan att låta sina gamla erfarenheter grumla blicken. Jag har så många nya lärdomar jag vill ha olärda. Jag vill ha tillbaka min trygghet i att allt blir ok. Min naivitet. Min tro på det goda. Min tro på människor. Senaste åren har stukat mig. Nu vill jag göra vinter. På vårens kant vakna till liv med ett barns blick och öppenhet. Säga hej till världen!

ser ni ögat? historiens vakande blick..
(ligger i mitten av bilden - precis intill höger kant. blicken är en vargs)

2 comments:

  1. Vilka vackra bilder, helt fantastiska! och sen en söt hund dessutom som trippar fram i det blöta!

    ReplyDelete